VILKEN BRANSCH VILL DU HA MER INFORMATION OM?
ARVSRÄTT
Information om testamentet
Ett testamente är ett sätt att ändra den lagstadgade arvsordningen. Effektivt skydd av en sambo, till exempel, kräver i praktiken att ett testamente upprättas. Men ett testamente kan inte kränka en bröstarvinges rätt till laglott, vilket är hälften av den lagstadgade arvsdelen.
Ett testamente är ett sätt att ändra den lagstadgade arvsordningen. Effektivt skydd av en sambo, till exempel, kräver i praktiken att ett testamente upprättas. Men ett testamente kan inte kränka en bröstarvinges rätt till laglott, vilket är hälften av den lagstadgade arvsdelen.
Ett väl utformat testamente förhindrar uppkomsten av arvstvister och hjälper till att minimera följderna av arvsskatt.
Testamentstvister
Vi hjälper kunder i testamentstvister. Testamentstvister innefattar, förutom anmärkningar på testamentet, även tvister om testamentets inexistens, återkallelse eller ineffektivitet. Det kan också uppstå intressekonflikter mellan testamentstagarna.
Många testamentstvister hör till bodelningens behörighet, om en bodelningsförrättare har lagligen utsetts för dödsboet. Undersökning av anmärkningar på testamentet hör däremot endast till domstolens behörighet, så en anmärkningskärande måste alltid väckas vid tingsrätten. En arvtagare måste väcka anmärkningskärandet inom sex månader från det att testamentet delgavs honom eller henne.
ÄKTENSKAPSRÄTTSLIGA ÄRENDEN
Information om bodelning
Äktenskapslagstiftningen bygger på principen om makarnas egendomars åtskildhet, vilket innebär att varje make under äktenskapet har sina egna tillgångar och skulder. Gemenskapen för egendom som omfattas av giftorätt realiseras först när äktenskapet upphör.
Äktenskapet upphör genom skilsmässa eller när en make avlider. Då ska en bodelning genomföras. Vid bodelningen beräknas båda makarnas giftorättsgods, det vill säga tillgångar minus skulder, och dessa summeras och delas på två för att få giftorättsandelen. I bodelningen överlämnar den förmögne maken tasing till den andre maken så att båda får en egendom av samma storlek som giftorättsandelen.
Egendom som omfattas av giftorätt bestäms utifrån när bodelningsgrund uppstår. Bodelningsgrund uppstår när skilsmässoansökan registreras eller när en make avlider. Tillgångar som erhålls efter detta ingår inte i bodelningen. Detsamma gäller makarnas skulder. Således beaktas inte skulder som uppkommer efter en skilsmässoansökan när nettotillgångarna beräknas.
Bodelningen kan antingen genomföras genom ett avtal mellan parterna eller genom en förrättad bodelning av en boutredningsman. Boutredningsmannen är en utomstående person, vanligtvis en advokat, som utses av tingsrätten. Förrättad bodelning behövs i situationer där parterna inte har kommit överens om bodelningen.
En avtalsbodelning är i princip slutgiltig och bindande för parterna. Däremot kan en bodelning som utförs av en boutredningsman överklagas i tingsrätten.
När äktenskapet upphör på grund av att en make avlider, förblir bodelningen ofta ogjord i praktiken. Detta behöver inte nödvändigtvis leda till negativa konsekvenser om makarna har gemensamma barn och inte har upprättat separata testamente. I många fall kan dock underlåtenhet att utföra bodelning leda till oväntade konsekvenser och även ekonomiska förluster. Ofta skulle problem ha kunnat undvikas om delägarna i dödsboet i tid hade konsulterat en kompetent advokat.
Bodelningsanspråk preskriberas inte
I en skilsmässosituation är det av praktiska skäl vanligtvis nödvändigt att genomföra en bodelning om makarna har gemensam egendom. Om det däremot inte finns någon gemensam egendom kan bodelningen förbli ogjord eller saken lämnas till muntliga överenskommelser. Detta kan leda till problem senare, eftersom en makes rätt att kräva bodelning inte preskriberas. Frågan kan bli aktuell även efter tiotals år, till exempel i samband med en boutredning efter den andre makens bortgång. Av denna anledning bör man i en skilsmässosituation alltid upprätta en bodelningshandling.
BOSTADS- OCH FASTIGHETSTVISTER
Varifrån kommer vanligtvis konflikter?
Tvister relaterade till bostäder och bostadsfastigheter beror ofta på att bostaden inte uppfyller köparens förväntningar när det gäller egenskaper eller kvalitet. Det vanligaste tvistämnet idag är olika fukt- och mögelskador.
Ett fel i bostadsköpet kan berättiga köparen till en prissänkning, skadestånd eller i undantagsfall leda till att köpet hävs.
BYGGNADSENTREPRENADER
YSE 1998 – De huvudsakliga allmänna villkoren för byggkontraktet
YSE 1998 – De viktigaste allmänna avtalsvillkoren för byggentreprenader De viktigaste allmänna avtalsvillkoren för byggentreprenader är YSE 1998, som tillämpas i entreprenadavtal i stor utsträckning. YSE 1998 avtalsvillkor gäller dock inte – i motsats till allmän uppfattning – för byggentreprenader om de inte uttryckligen hänvisats till vid ingåendet av entreprenadavtalet.
I entreprenadavtal mellan bostadsrättsföreningar och byggföretag är YSE 1998 vanligt förekommande. Det innebär dock inte att det alltid är den bästa lösningen för parterna.
En framgångsrik fördelning av riskerna i entreprenadavtalet uppnås enklare med ett individuellt entreprenadavtal än med YSE 1998 villkor, där båda parters intressen har beaktats.
BOSTADSAKTIEBOLAG
Information om bostadsrättslagslagen
Bostadsrättsföreningars verksamhet, aktieägarnas rättigheter och skyldigheter regleras av bostadsaktiebolagslagen. De vanligaste felen i tillämpningen av bostadsaktiebolagslagen inträffar vid bostadsaktiebolagets bolagsstämma.
Juridiska problem i bostadsrättsföreningar är komplexa och det är bättre att ta itu med dem i ett tidigt skede än att vänta tills situationen eskalerar. Väl genomtänkta beslut i inledningsskedet sparar både tid och pengar.